Jag gråter väldigt väldigt sällan. Fråga vem som helst som känner mig, det är inte många som har sett mig gråta.
Om någon skulle slå mig skulle jag förmodligen inte gråta, för jag har växt upp med orden "det går över om en stund". Så rent tekniskt gråter jag inte när någon slår mig, (men det beror ju självklart på hur hårt det är).
När folk blir arga på mig blir jag inte ledsen. Jag kanske blir arg tillbaka eller så ignorerar jag bara personen, men jag gråter aldrig.
Men igår.... Igår grät jag. Jag försökte inte dölja det, för man ska inte skämmas över att man gråter. Det är ett tecken på att du faktiskt kan känna något med ditt hjärta.
Igår var en hemsk dag. Många skulle nog tycka det vore konstigt varför vi grät, och ja jag kan hålla med om det, men de som inte förstår varför vi gråter har heller inte varit med och gått igenom det som min familj har.
Det är inte många personer som jag släpper in helhjärtat i mitt hjärta, men de som kommer in, de stannar även där. Det hände igår. Två fantastiska människor kom in i mitt hjärta, och när de var tvugna att åka försvann något som jag inte är beredd att släppa.
Så ja, jag grät igår. Oavsett hur mycket jag försökte stoppa det så gick det inte, jag grät. Och jag lovar er, jag gråter nästan när jag skriver det här.
Jag kommer länga tills vi ses igen, och då ska jag ta vara på ännu mer av den tiden som vi kommer att ha tillsammans.
Jag hoppas att alla där ute vet att det är okej att gråta, det är inte fegt, töntigt eller pinsamt, det är ett tecken på att du kan bry dig om människorna runt omkring dig. Ta vara på det!
Haha! Tänk vad glad man kan bli av en låt, men hur ofta tänker vi på dem som ligger bakom låten. Visst, vi vet att det finns hundra sjukt bra artister, men som jag ofta får höra här hemma, hur många av dem håller längre än 3 år? Många är grymt bra i 2 år, men sedan så försvinner dem bara, varför?
Kan det vara för att folk lyssnar på så mycket musik nu att vi inte bryr oss om vem det är som sjunger?
Personligen är mitt favoritband U2, och det bandet har funnits länge, det doftar kvalitet varje gång dem har konserter. Varför? Kanske för att förr så lyssnade folk på färre band än idag, och genom det växte band fram som alla älskade!
Jag kan bara nämna några som t.ex. Michael Jackson, Madonna, Bruce Springsteen osv... Alla är de legender inom musiken, men vilka kan vi kalla legender idag av dem som är nya artister???
Enligt mig har ingen av dem kommit upp i den klassen där man kan bli kallad legend, inte ens Lady gaga når dit, trots att hon har haft så många hits den senaste tiden. Just nu har jag inte hört av henne, är det kanske så att hon också håller på att försvinna???
Vad tror ni, varför finns det inte så många stora artister kvar i världen???
Hur ska igentligen vänner vara? Frågar man någon säger de förmodligen "hm.. snäll antar jag...", och det är väl självklart, men vad innebär snäll?
Jag har funderat på det och jag tror jag har kommit fram till vad en riktig vän är.
1. Man ska kunna prata med en vän om allting, oavsett om det är en tjej eller kille.
2. Man ska respektera den andre. Tycker den ena om att göra något, ska den andra inte klanka ner på honom pga att han inte gillar det. Saker som kläder, sporter, filmer mm ingår här. (Undantag om det är kriminellt, då får man försöka hjälpa personen istället).
3. Stötta kompisen om det hänt något tråkigt, hon eller han har kanske förlorat sin hund eller något sånt. Visst, det kanske inte betyder så mycket för dig, men för personen som hade djuret kanske det betydde allt. Så visa medkänsla, känslor är alltid bra att visa.
4. Våga berätta hemlisar, då vet ni att ni kan lita på varandra eftersom ni litar på att personen inte för det vidare.
5. Försök förstå den andre personen. Har det hänt något bra i personens liv och hon eller han är överlycklig för det, visa att du är glad för hennes skull. Säg inte bara okej och gå därifrån, vissa att du bryr dig! Det kanske är det bästa som hänt personen, då kan ju inte du komma där och säga något som gör att hela glädjen från personen försvinner.
Detta är nog det jag tycker är allra viktigast som en vän ska vara. Jag försöker tänka på det här varje dag, för jag tänker så här: " Om jag inte bryr mig om personen, eller inte respekterar personen, hur kan man då förvänta sig att få något av det tillbaka?" men det är bara vad jag tycker. Alla Har en egen mening om allting, men jag står fast vid det här.
Bullshit! Jag tycker det är ren bullshit att killar är bättre än tjejer, bullshit! Visst, de är (borde) vara starkare än oss tjejer, men det är för att deras kroppar är byggda så. En tjej kan ge 100 % medan en kille ger 80 % och vinner ändå. Gör det honom bäst? Bullshit!
Det var nog någon som sa, hmm... Var det inte att tjejer är mognare och smartare än killar?? Jo, det stämmer nog. Så här är det, jag tror inte någon är mognare eller dummare än vad det ena könet är. Grejen är bara den att killar verkar tro att det är "coolt" att vara omogen för då får man kompisar. Vi tjejer är mer tillrättavisade att vara de duktiga eleverna, medan killarna får fritt sho att väsnas och hålla på, enklare än så är det inte.
Och ni killar, prova vara i en kvinnas kropp och försöka springa fortare än en lika bra tränad kille, det går inte, sorry! Så påstå inte att ni är bättre än oss och klarar av mer än vad vi tjejer gör, för vi kan göra lika mycket!
Bullshit för att killar är bättre än tjejer!
Sanningen kanske svider för er killar, men vet ni vad? Vi är alla lika bra!!!!!!!!!!!!!!
Japp, jag tycker synd om råttor. Alla människor (98%) hatar dem! Tänk vad taskigt egentligen, vi har inte ens sätt dem, men vi vet att de förmodligen kommer fördärva våra saker om de kommer in i huset så vi hatar dem direkt. Men hur schysst är det då? Det är som om en fisk skulle nämna människor: snigel 1- du dem där människorna... snigel 2: Ja, ush! Jag hatar dem! Det är exakt samma sak, och vår ena regel är att inte diskriminera något, gäller inte det djur också?
Själv skulle jag kanske inte bli så glad om jag stötte på en råtta, men ändå... Men vad gör man, ingen är perfekt och ingen kommer någonsin bli det. Vi får helt enkelt leva med oss själva.
Okej, alla häst människor. Jag blir galna på er. 99.99999999999% av er verkar så gulliga och mjuka och som om livet är frid och fröjd. MEN::: Jag hatar det. Okej, ni säjer att man tränar när man rider, och jag säger ingenting om det. Jag har aldrig yttrat ett ord om att ridning är tråkigt eller töntigt. Men det betyder inte att ni ska tro att jag gillar ridning.
Visst, hästar är jätte fina och så, men jag vill inte rida på en nu. Men ni kommer och klankar ner varenda gång jag yttrar ordet fotboll. Hur kan ni tro att jag inte kommer bli rasande på er snart och säga exakt samma sak om er lilla ridning? Tänk om jag skulle visa er svart på vitt att fotboll ger mer träning än ridning! Jag skulle vilja se era miner. För jag vet, att om jag skulle köra en tacklingträning mot er, skulle jag vinna. Skulle jag köra en kondtionsträning skulle jag vinna, för jag har fått menatlitet och styrka från fotbollen. Visst, ni skulle slå mig i att kunna sitta på en häst och rida runt, men vad kan ni mer?! Jag kan också låtsas som om gjorden är glad och härlig och få en knepig mentalitet som ni verkar ha. Men inbilla mig att ni kan klara av nått annat som slår mig. För jag har vinnarskalle, jag har utvecklats på grund av saker imon fotbollen som gjort mig säkrare på den jag är. Jag kommer ta er, för om det är det sista jag ska göra så är det att bevisa att fotboll är minst lika krävande som ridning, och att man inte behöver klaga så fort man stöter på något som är tråkigt. Jag har gjort massor av saker som jag tycker är tråkiga, medan ni totalt vägrar så fort jag vill något. Nu är det nog, ni kan väl åtminstonne försöka göra det kul för den som brinner för det!
Sorry om det blev osammanhängande text, men jag fick en argsint inpuls som behövde komma ut. Självklart gäller inte detta alla, förmodligen kommer inte dom det gäller att läsa detta, men jag ville få ut det.
Igår var jag i Göteborg med två kompisar, det var grymt kul!
Alla vet att man brukar säga att Göteborg är Sveriges framsida, och Stockholm Sveriges baksida, och jag håller med till 100 %! Göteborg är en grym stad och alla som bor där är oftast roliga och grymma. Jag fick höra att det var runt 60% som tyckte att göteborska var den snyggaste och bästa "svenska" språket, så varför är då Stockolm huvudstaden? Visst, deras skärgård är säkert jätte fint, men mitt hjärta brinner bara för Göteborg! Och alla fotbollsmatcher i allsvenskan, vilka är det som startar bråken, vartt dom en kommer? Jo, AIK. och från vilken stad kommer dom? Stockholm!
Så för mig är det bara Göteborg som gäller, och inget kan få mig att ändra mig!
Ja, jag är ledsen för allt som vissa personer i min närhet kanske har fått utstått. Jag har inte varit lätt att handskas med det senaste veckorna. Men om det skulle vara någon av er som läser det här vill jag att ni ska veta varför.
Jag har haft problem, med allt som rört mitt liv har det känts som. Fotbollen som jag brinner för, ja det blev ett stort strul där.
Sen kom min pappas bror till oss och det har gjort mig lite tyst och frånvarande ibland.
Sedan, när jag ville prata med någon om det visste jag inte vem jag skulle vända mig till. Jag ville inte gå till någon, framförallt inte till er, mina vänner. För jag ville inte tynga er med problem som inte angår er. Jag skulle känna mig taskig om jag gjorde det.
Men jag vet att jag kanske har gjort på fel sätt, jag skulle kanske pratat med er, och vågat lita på er.
Det är så mycket angående de här problemen som jag inte berättar, för jag måste ha ett privatliv, men jag vill att ni ska veta varför. så förlåt mig om jag gjort er ledsna, det var inte meningen från hela början.
Du som läser detta vet om det angår dig, det är trots allt dig jag litar mest på av alla mina vänner.
Hoppas ni fått en bra förklaring, ha en bra kväll och sov gott.
